Forlat att jag har vart lite sur och inte skrivit
men jag ar i italien nu sa ni far mkt mer nar jag kommer hem! Promise.

love yaaa <3

/matilda

När jag och Macy var senare på vårt hotellrum senare på kvällen och bara satt och läste tidningar tänkte jag på Justin. ’fan! Jävla söta sak…’ tänkte jag varje gång hans ansikte störtade ner i min hjärna. Jag kände ju inte ens honom. Jag märkte tillslut att jag inte kunde hindra honom från att trycka sig ner i min hjärna så jag satte mig upp och suckade.

”Ska sova tror jag.” Sa jag och långsamt började riva bort överkastet.

”Jag vet att du gillar Justin.” Sa Macy, mina ögon spärrades upp och jag pausades i några sekunder, sen fortsatte jag att fixa till sängen som om hon inte hade sagt något.

”V-vad menar du?” Stammade jag.

”Tror du att jag är dum eller Wendy!” Skrattade Macy högt. ”Jag har känt dig typ förevigt, du kunde inte slita blicken från honom!” Fortsatte hon och jag rodnade. Macy tittade på mig på ett sätt som ’har jag rätt, eller?’ och jag nickade till svars och la mig ner och tryckte ansiktet ner i kudden.

”Macy, jag känner inte ens honom. Varför tror jag att jag gillar honom då? Jag är ju inte en sådan som dömmer på utseéndet, det vet du.” Sa jag med aniktet fortfarande nertryckt i kudden.

”Du är nog bara nyfiken på honom, jag kan prata med Christian imorgon så kan vi fyra göra något om du vill?” Svarade Macy och satte sig intill mig och jag lyfta raskt upp huvudet.

”Nej! Jag kommer bara göra bort mig.” Suckade jag. ”Vi glömmer bara honom nu.” Sa jag fast jag egentligen på något sett inte alls ville.

”Okej.” Log Macy. ”Hejdå Justin! Vi träffar honom aaaaaaldrig mer, någonsin – evaaaa” Flinade hon. Fan! Hon läser mina tankar och jag gav upp med mitt spel.

”Okej, ring dem imorgon då.” Sa jag och log generat.

Sen gick vi och la oss. Exalterad men glad vaknade jag upp nästa morgon och Macy var redan uppe (otroligt nog). Jag gick upp mot henne när hon satt vid bordet och bredde en macka för vi åt inte på buffen den här dagen. Jag öppnade munnen för att säga något men hon avbröt mig.

”Jag har ringt dem!” Sa Macy och log utan att titta upp från mackan.

”Okej, okej.” skrattade jag. På kvällen vi stod färdiga och väntade på killarna som blev lite försenade. Jag tittade på klockan om och om igen tills äntligen efter flera minuters väntan. Mitt hjärta tog ett stort skutt när jag såg Justin lite längre bort med Christian gående brevid sig.

”Åh, där är dem.” Sa Macy och vinkade tll dem som kom hit.

”Sorry we’re late, someone here took forever.” Ursäktade Christian och sneglade på Justin medans både jag och Macy skrattade.

”anyways, hi Wendy.” Sa Justin och tittade in i mina ögon, jag tror jag dog så vacker som han var. Jag har träffat honom två gånger i mitt liv och jag tror jag redan var galen i honom.

------------------------------------------------------------------------------------

men ååh.... tycker ni att jag ska lägga ner den här? :(

-matilda

”…Så det är det jag själv tycker att vi ska göra.” Avslutade Macy.

”Perfekt! Men vi börjar med att gå till poolen nu va?” Frågade jag.

Macy nickade så vi åt upp frukosten snabbt och gick upp till vårt rum och bytte om till bikinis och förberedde med solkräm och handdukar tills vi tillslut var nere vid poolen och vi satte oss på varsin solstol. Poolen var enorm, den största jag har sett. Det var mycket folk, såklart eftersom att vädret äntligen hade blivit bra. Jag är inte den personen som solar så mycket så efter två minuter börjar jag besvärligt vända på mig och tillsist tog jag av mina solglasögon och satte mig upp för att titta runt på vad som människor som kunde finnas här. Lite längre bort såg jag ett hopptorn, på den högsta – 10 meter upp i luften stog en kille som skulle precis förbereda sig för att hoppa innan han fixade sin frisyr genom att sött skaka på huvudet så att hans cendre hår slängde sig åt sidan och dra händerna igenom håret för att lägga sig perfekt mot hans kinder igen. Sen tog han satts sprang ut mot ingentinget och landade plums ner i poolen på endast några sekunder, han var under vattnet länge sen tillsist såg man hans glada ansikte dyka upp igen. Jag vet inte varför jag tittade på honom, jag var faschinerad av allt han gjorde och sånt. Tror nog ändå att jag bara var nyfiken så jag vände mig om till Macy som låg bäkvämt och solade.

”Kan vi inte gå och bada nu?” Bad jag och Macy satte sig raskt upp.

”Äntligen!” Svarade hon och log stort vi hoppade ner i poolen och efter ett tag när vi precis kom upp spärrade Macy upp ögonen mot ett annat håll och började vinka.

”CHRISTIAN! CHRISTIAN!” skrek Macy och vinkade och hoppade. När jag tittade mot det håller hon tittade var det en liten kille med en yankees keps som vände sig om och log stort stort när han såg Macy och mig och sprang genast mot vårat håll och Macy kramade honom.

”Wendy! This is my cousin, he's actually from Canada.” Sa hon och skrattade, själv stog jag bara förvirrat och tittade på dem.

”So what the hell are you doing here?” Frågade Macy häpet Christian.

”I’m here with my best friend!” Sa han men avbröt och vände sig mot mig ”Oh, sorry, i’m Christian.” Sa han och nickade upp med huvudet.

”I’m Wendy.” klämde jag ur mig och log smått tills någon hoppade på Christian som att skrämma honom och båda skrattade.

”This is my best friend.” Sa Christian.

”Hi, I’m Justin.”  Sa han och vände sig mot mig och jag möttes av några stora chokladbruna ögon med små glimtar i färgen tittandes på mig.

”I’m Wendy.” Sa jag och log. Jag granskade hans ansikte medans han pratade med Christian och Macy. Det var han, killen vid hopptornet.

Before a fall too fast

Kiss me quick but make it last

So I can see how badly this will hurt me when you

Say goodbye…

Macy avbröt mig när jag lyssnade på min iPod genom att knacka hårt på min axel och jag mötte hennes småoroliga blick när jag vände mig om.

”What?” Fräste jag och tog ut luren ur örat.

”Du skakar som fasen Wendy! Vad händer där uppe?” Skrattade hon och knackade skämtsamt på mitt huvud.

”Bara lite flygrädd…” Svarade jag, log snett och Macy tog min hand.

”Vi är snart framme.” Sa Macy och lutade sig längre bak i flygplansstolen och jag vilade mitt huvud på hennes axel.

I födelsedagspresent hade jag fått två biljetter till Bahamas av min morfar så jag tog med min bästavän Macy och åkte iväg, med skakig i benen men säker på att jag kan lämna allt som hade hänt hemma i Sverige bakom mig. När vi var framme gjorde vi det vanliga, gick av flygplanet hämtade vårt bagage och sen åkte vi till hotellet och bokade ett rum ills jag slängde mig ner utmattat på sängen i sviten.

”DE HAR MINIBAR!” Hörde jag Macy vråla och sen kom hon springandes mot mitt håll och slängde sig i sängen hon också.

”Vi är äntligen här Macy, äntligen!” Sa jag lyckligt men sen blängde Macy mot mig och jag tittade frågendes mot henne.

”Det här är min sida av sängen, din är där.” Sa hon och pekade mot den andra sidan av kingsize sängen, jag skrattade och sen gick vi och la oss för dagen. Nästa morgon vaknade jag av att Macy rullade över mig i sängen som hon brukade göra bara för att irritera mig och för att jag ska vakna.

”Oh come on! MACY!” Vrålade jag och Macy bara skrattade.

”Frukostbuffén har bara öppet i typ en timme till! Kom nu.” Sa Macy och hoppade upp och ner.

”Okej, vi går.” Svarade jag, vi tog på oss kläder och sminkade oss och gick tillsist ner. När vi hade satt oss för att äta började Macy rabbla upp planer för dagen.

”Vi måste prova poolen och sen kan vi kanske shoppa eller vi gör det föresten innan så vi kan...” Efter att ha känt Macy i ungefär fem år kunde jag stänga av öronen om hon pratade för mycket, särskilt när hon tjatade om Jonas Brothers och sådant. Det kanske är lite taskigt men vad skulle jag göra?

-------------------------------------------------------------------------------------------

första delen klar! Vad tycks hittills ? Förlåt för att jag har varit så seg och lat men det är

ju sommarlov..

- matilda

Sista delen nu! Lite lång kanske men jaja. Det har varit så otroligt roligt med den här fanficen och jag håller på redan att tänka på en ny. Det är nästan säkert att det kommer bli en Bieber-fanfic : ) <3

ni har varit underbara som läsare och jag blir så glad av varje kommentar! TACK.

----------------------------------------------------------------------------------------------------

Joe satt på sängkanten med händerna nergrävda i ansiktet. Joe måste ha upptäckt att vi hade kommit in för han började prata utan att titta på oss.

”I broke up with D-Demi.” stammade Joe.

”We know.” Svarade Nick och satte sig brevid honom. ”She told us everything.” Fortsatte han och andades ut.

”Are’nt you kind of happy? I mean, you wanted you and her to be just friends and now you are…” Avbröt jag och Joe tittade upp på mig med röda ögon.

”everything i saw in her eyes we’re sadness, i could see her broken heart through her face.” Jag blev häpen av alla de poetiska ord Joe använde och menade och jag kände mig dummare än någonsin.

”I…I’m…” Jag kunde inte säga mer, en stor fet klump i halsen täckte rösten och allt som kom ut ur min mun var luft. Tack och lov räddade Nick mig i sista sekund.

”We talked to her.” Sa Nick och berättade allt och jag var säker på att Joe var gladare än någonsin att få höra att Demi var inte ledsen längre. Senare på dagen hade Nick bara försvunnit och jag satt hemma i Jonas-huset eftersom jag hade ungefär flyttat dit och tittade på tv. När jag satt och var djupt inne i Grey’s Anotomy kände jag ett par varma händer på mina axlar, jag ryckte till och bakom mig stod Nick och höll i en ögonbindel.
”Put on this!” Sa Nick och log exalterat.

”Oh common Nick… why? I’m watching GA now.” Stönade jag.

”Common, it’s a suprise.” Sa han och pussade mig på kinden. Först tvekade jag men sen satte jag på ögonbindeln och han placerade sina händer på mina axlar igen och jag märkte att vi gick utanför dörren och in i hans bil. När vi var framme fick jag tillslut ta av mig ögonbindeln och jag blev häpen. Vi var på stranden och mitt på stranden låg det en filt med massa frukt, en gitarr och levande ljus.

”Ta-daaaa!” Sa Nick och bredde ut armarna. ”What do you think?” Först tänkte jag säga något men jag var så förvånad att jag sprang in i Nicks famn och kramade honom hårt.

”Why are you doing this?” Frågade jag medans jag satte mig ner och jag tog en druva i min mun.

”Because when I saw how down both Demi and Joe were I just realized that… if that ever happend to us, my life would be ruined.” Svarade Nick och satte sig också ner. Jag log stort och böjde mig fram och kysste honom.

”You remember when we were in your room one time and I took your guitar and started to play, and the other times?” Jag nickade.

”I wrote a song for…” jag såg hur en ljusrosa färg kröp sig på Nicks kinder.

”for you.” Avslutade han och utan att jag hann säga något tog han fram gitarren och började sjunga.

Its hard to believe,
Where we are now.
Your hand in mine, babe,
Feels right somehow.
Now just hold still
So don't make a sound.
Cause its almost perfect,
So, baby, Don't you look down.

We've had our past,
leave that behind.
'Cause none of it lasts,
All we have is tonight

'Cause you're not the only one,
Who's ever felt this way.
Don't let the world cave in,
Just tell me that youll stay.

Now that the pain is done,
No need to be afraid.
We don't have time to waste,
Just tell me that you'll stay.

Beautiful, one of a kind.
You're something special babe,
And you don't even realize
That you're my heart's desire.

All I want and more.
I know you're scared,
But I promise, babe,
I'm not who I was before.

'Cause you're not the only one,
Who's ever felt this way.
Don't let the world cave in,
Just tell me that you'll stay.

Now that the pain is done,
No need to be afraid.
We don't have time to waste,
Just tell me that you'll stay.

Cause youre not the only one,
Whos ever felt this way.
Dont let the world cave in,
Just tell me that youll stay.
Now that the pain is done,

no need to be afraid.
We don't have time to waste,
Just tell me that you'll stay.

Tell me, tell me you'll stay.
No, tell me.
Tell me that you'll stay.

”Nick, I will stay with you as long as i live. And I will love you longer.” Svarade jag och kastade mig i hans armar med glädjetårar rinnande ner för mina kinder.

”Well, that’s good because i want to ask you something.” Svarade Nick när jag släppte taget om hans hals och han tog långsamt fram en ask ur kavajinnerfickan, sträckte den för mig och öppnade den.

”Will you marry me Emelie?” Frågade Nick och log men hade fortfarande den ljusrosa färgen på kinderna. Jag kände lycka spira från topp till tå och jag kunde inte sluta le och gråta.

”Yes! God, yes!” Sa jag och fläktade mig i luften med händerna. Jag såg att Nick blev glansig i ögonen och han kunde inte sluta le heller medans han trädde på nog den vackraste ringen jag någonsin sett runt mitt finger. På ringen var det en diamant och på sidan stod det inristat forever. Jag var den lyckligaste människan i världen just då. Tillsist la vi oss ner på filten, jag greppade tag i hans hand och höll den mot min kind.

”Hm… Emelie Jonas… I can get used to that.” skrattade jag, Nick skrattade också och han kysste mig med all sin kraft.

”I love you.” Sa vi tillsist i mun på varandra.

Vi grät i varandras famn och när vi kom ner till Selena kom vi ner som ett par.  Vi höll handen och våra ögon var blodsprängda av tårar, men vi log, det gjorde Selena också.

Dagen efter satt jag och Nick vid vårt vanliga ställe – stranden.

”So… what happend with the world tour?” Frågade jag och drog min hand över hans magmuskler.

”Cancelled.” Svarade Nick och log stort. Jag skrattade.

”Aren’t you a bit sad? I mean, you love the stage.”

”Oh common, I have you here and that’s more that I can wish for, you are more than I can wish for, honey.” Log han, jag skrattade och kysste honom, allt var som vanligt igen och det var otroligt. Efter ett tag bestämde vi oss för att åka till Demi och Joes hus. Precis när Nick parkerade bilen en bit utanför hörde vi skrik innifrån huset, det var som ett stort gräl pågick, Nick och jag vågade inte gå in och till sist kom Joe ut rasande, skrek något och körde iväg med sin bil. Både jag och Nick gapade stort.

”What did just happend?” Frågade jag. Nick ryckde på axlarna, tog min hand och vi gick fram mot deras dörr och utan att säga något öppnade vi dörren och såg Demi lutande över köksbänken och torkade bort tårarna från hennes kind. Nick stannade vid ingången till köket medans jag fortsatte mot Demi och hon sprang fram mot mig och kramade mig hårt.

”Joe broke up…” Snyftade Demi. ”He said that he liked it more when we we’re best friends so i got mad at him and said that he was just shy and silly. He got mad and the next second we just stood there and fought, then i asked him to leave.” Demi släppte taget och tittade med sina ledsna ögon in i mina.

”I think he just need some time to figure out what he’s feelings are, and so do you.” Tröstade jag och hon nickade långsamt och kramade mig igen. Efter mycket tårar och kramanden försäkrade Demi om att hon klarade sig själv bara att hon behövde vara själv.

”Are you sure? I really can keep you company if you want Dem…” Sa jag.

”No, really! It’s okay guys.” Skrattade Demi. Vi sa hejdå och jag occh Nick gick armkrok tillbaka hem till Nicks hus.

När vi kom in i huset gick vi upp på Nicks rum och där satt Joe.

”Now!?” Frågade jag förvånat, Selena nickade.

”Selena! Look at me! Look at US! We have theese faces, pyjamas and wet hair! He can’t see me like this.” Sa jag och grabbade tag i hennes axlar, hon skrattade.

”Okay, okay. Just change clothes, wash your face and blow your hair.” Skrattade Selena. ”I still don’t think that you have to worry about that stuff, he loves you anyway.” Sa Selena och gick in i badrummet där jag tvättade ansiktet. Jag grävde ner ansiktet i en handduk och suckade.

”I cheated on him Selena… Do you think he still loves me?”

”Of course he does, I just think that he’s just hurted.” Tröstade hon och jag log. ”Because that thing you did were waaaaay horrible.” Fortsatte hon som inte tröstade så väl.

”Yeah, I know that.” Fräste jag. Efter mig hann Selena fixa sig också och sen var vi båda klara.

”So you mean he doesn’t know I’m here?” Frågade jag.

”Yep. But hide here in my room, then I can say to him that you’re here and yeah, I fix this.” Precis efter hon sa det ringde det på dörren. Vi båda tog ett djupt andetag, Selena gick ner och öppnade. Det kittlades obehagligt i min mage och gåshuden kröp längs benen när jag hörde hans röst från undervåningen. Det tog ett tag innan jag hörde deras röster upp för trappan och tillslut öppnade Selena dörren, Nick var lite efter och jag hörde han skratta och säga ”What’s going on, Selena?” och när han tillslut kom fram till dörröppningen och såg mig och mitt dystra ansikte slutade han tvärt att skratta och hans ansikte blev förstenat och osäkert, gråten var inte långt borta för oss båda.

”Hi.” klämde jag fram. Tack och lov räddade Selena situationen (lite i alla fall) och avbröt tystnaden.

”So, I’m gonna leave you two here alone.” Sa hon kvickt och stängde dörren. Nick satte sig brevid mig.

”You know I was coming earlier, Emelie.” Sa Nick och vi tittade på varandra.

”What? No.” Svarade jag, jag fattade inte vad han pratade om.

”I send a text.” Sa Nick och vi båda höjde på ögonbrynen och sen insåg jag och la handen för pannan.

”Oh no… It was the text that got deleted.” Förklarade jag.

”Okay, I can understand that but… who was that guy and why did you kiss him?” På det sista hörde man klart och tydligt att han hade gråt i rösten så jag ville inte ljuga.

”His name is Liam, he is a really nice guy, we’ve met a couple times and that on the airport, it was nothing special, it just happend.” Grät jag. ”I love you Nick.”

Nick verkade nöjd med svaret, det var som att vi hade dragit ett sträck över allt och Nick kramade mig hårt.

Jag spärrade upp ögonen och stirrade på Nick.

”Nick… it’s not what it looks like.” Sa jag och långsamt gick mot Nick, han backade.

”It’s exactly what it looks like Emelie.” Svarade han med gråt i rösten. ”I’m going on tour and you’re falling in love with that guy.” Sa han och pekade mot Liam, det märktes att Liam var förvirrad för han tittade fram och tillbaka mellan mig och Nick gång på gång. Jag grät.

”I should really go…” Sa Liam skamset. Jag log snett mot honom och mimade ’Sorry.’ Liam åkte iväg och jag gick snabbare mot Nick som snabbt torkade bort tårarna.

”Let me at least explain Nicholas…” Sa jag med hopp. Nick stannade faktiskt och öppnade munnen för att säga något men det var stopp, sen tog han sin hand mot min kind och jag kramade handen, då viftade han bort den och gick iväg. Jag bröt ihop, bland alla människor, jag satte mig ner på de kalla golvet med knäna under hakan och bet mig i handen. Jag kände mig slampig på något sätt. Efter ett långt tag ringde jag Selena som hämtade mig med sin bil där jag berättade allt.

”Wow… I really don’t know what to say.” Sa Selena och fokuserade på vägen.

”What should I do, Sel?” Sa jag hjälplöst.

”Give him time, then you can explain yourself.” Sa Selena, jag memoriserade orden i huvudet och vilade mitt huvud mot hennes axel.

”Can I sleep at your house tonight?” Frågade jag.

”Of course, Emelie.” Sa Selena tröstande, det hjälpte. När vi var framme hemma hos Selena satte vi oss i hennes säng.

”Okay, to get you on your feet again, we can have a girlsnight!” Sa Selena och studsade lite i sängen medans hon klappade händerna ivrigt. Jag tog ett djupt andetag, som att jag ändrade personlighet till mitt vanliga glada jag.

”Yes! We rock.” Sa jag och vi gjorde give me five och skrattade åt hur töntigt det egentligen var.

Vi satt framför ”Mean Girls.” med ansiktsmask, hårinpaktning, godis osv. Sen ringde Selenas mobil och hon svarade. Jag kunde inte höra vem det var men jag spärrade i alla fall upp ögonen mot Selena som fortsatte att säga ”Yeah.” ”Of course” ”Um… ya, pretty” gång på gång. Och sen la hon på och log.

”It was Nick.” Sa hon och jag blev alldeles varm och ivrig.

”What did he say?” Frågade jag.

”He want to give you another chance if you explain yourself and…” Jag log och mimade ’Yes!’ ”And he’s coming over and he doesn’t know you are here.” Fortsatte hon.

”What!?” Brast jag ut.

Jag somnade i soffan i två timmar tills jag väcktes av min mobil som fick ett sms, det var från Nick, jag blev så ivrig att öppna smset och tappade mobilen på golvet.

”Fuck…” Svor jag och tog upp min mobil och tittade på displayen.

”What the…!? I can’t belive it! Oh come on…” Brast jag ut, smset hade raderats. Jag var arg och bestämde mig helt enkelt för att strunta i det. Jag tittade på klockan, den var 12 pm så jag gick upp och lade mig i min säng och somnade djupt igen. Nästa morgon vaknade jag tidigt, jag kunde bara inte sova mer, jag reste mig upp och gick till spegeln och studerade mitt anikte. Utsmetat smink, ringar under ögonen och ruffsigt hår. Blä. Tänkte jag för mig själv och fixade mig snabbt innan jag gick ut för att handla. När jag kom till affären såg jag ett välbekant ansikte stå och studera frukten några meter bort från mig.

”Liam! Hi!” Ropade jag och vinkade. Liam tittade upp och när han såg mig lös han upp och log.

”Emelie!” Svarade han och vi gick mot varandra.

”You’re shopping to?” Frågade han.

”No, Basically I was going to the zoo but I’m lost.” Skämtade jag ironiskt och ryckte på axlarna, Liam fattade att jag skämtade och skrattade.

”Hey, are you planning of doing something today?”

”No, Why?” Sa jag och visste egentligen varför.

”I’m gonna pick up my sister at the airport in like 20 minutes and you can come too if you want?” Rodnade han. Jag log och la mitt huvud på snedden.

”Sure.” Vi båda struntade i att avsluta sysselsättningen att handla och stack till flygplatsen direkt med hans bil, efter ett tag var vi framme, Liam parkerade bilen, vi gick ut ur bilen och gick in i avgångshallen, det var mycket folk så jag grabbade tag i Liams arm för att inte tappa bort mig. Liam tittade på sin klocka

”She’ll be here in 5 minutes I think.” Log han mot mig. Jag la mina händer bakom hans nacke och han placerade sina händer på mina höfter. Jag vet inte varför men i nästa sekund möttes våra läppar till en passionerad kyss. Vi släppte taget och vi båda log ända tills jag vände mig om och där stod Nick som hade sett allt.

Jag och Liam satt ute på varsin surfbräda ute i havet, det var så stort. Jag skvätte lite vatten på honom och flinade retsamt.

”Let’s see what you got!” Sa jag till honom medans jag såg en perfekt våg komma, jag ställde mig upp på brädan och åkte in i vågen, jag tittade bak för att se var Liam var och sen plötsligt märkte jag honom åka brevid mig. Jag skrattade och sen åkte vi runt. Efter ett rätt långt tag av surfing var vi ganska utmattade och gick mot stranden med brädorna i famnen.

”This was so fun.” Sa Liam och jag nickade. ”You want some ice cream?”

”If you want.” Svarade jag och blinkade med ena ögat. Liam och jag ställde brädorna mot ett båthus och medans han gick iväg och köpte glass placerade jag mig på min handduk i sanden och kramade saltvattnet ur mitt hår.

”extra extra chocolate ice cream for miss beutiful.” Sa Liam, knackade mig på axeln och räckte mig min glass och satte sig med en suck.

”Thank you.” Spelade jag med och överdrev med en brittisk accent. Liam skrattade. Efter att Liam hade ätit upp sin glass låg han och solade, jag var säker på att han blundade bakom solglasögonen så jag passade på att ta lite av min glass på hans näsa, jag fnissade högt och när Liam märkte att hans näsa var kladdig satte han sig upp och tog av sig solglasögonen. Hans fingrar började leta sig till näsan och kände att det var glass.

”Oh no… Uhh disgusting!” Sa Liam och jag brast ut i skratt, jag vet inte varför men jag skrattade överdrivet mycket, jag höll för magen och slog lätt till honom på axeln.

”You look hilarious.” gapflabbade jag men till sist lugnade jag ner mig och såg Liam som också skrattade och skakade på huvudet.

”Not cool.” skrattade han och torkade sin näsa med sin handduk.

”I promise, you’re not getting away with this, when you’re at least excpecting it, I’m gonna revenge…” Sa Liam och försökte verkligen låta skrämmande.

”And I’m gonna keep my eyes on you.” Sa jag och kisade.

Tillslut hade jag och Liam kramat varandra länge hejdå och sen skjilts åt. När jag kom genom dörren till mitt hus tittade jag min mobil. 4 missade samtal från Selena.

”I really have to bring my cell more often…” mummlade jag för mig själv och ringde upp Selena som svarade raskt.

”Emelie! Hi!”

”Hi Sel, what’s wrong? You’ve called like 4 times…”

”Yeah, sorry I just have’nt heard from you for like… five days?” Förklarade Selena. ”Has something happend or what?”

”Oh no, nothing serious but I really gotta talk to you, as a best friend.”

”Yeah, sure. I call you tomorrow, okay?”

”That would be great.” Svarade jag glatt. Och la på, jag kände mig äcklig av havsvattnet så jag gick upp, tog en snabb dusch och tittade på TV.